Murjeks
by Malmbanan Järnmalmtransporterna från Gällivare via Murjek till Edefors företogs i början med ren och akkja. Vid 1800-talets mitt beslutades om att bygga järnväg för malmtransporterna. Den skulle gå från Gällivare till Storbacken vid Lule älv strax nedströms nuvarande Porsi kraftstation. Kanaler vid Edeforsen och Bodenforsarna skulle grävas för att möjliggöra båttransport ned till kusten. Det engelska bolaget som skulle utföra dessa arbeten klarade ej ekonomin och så småningom kom nya planer fram. 1884 fastställde regeringen en plan om att bygga järnväg Luleå-Gällivare och vidare till Viktoriahamn (nuv. Narvik) i Norge. 1887 var 3400 man sysselsatta i bygget och på hösten var rälsläggningen förbi Murjek klar. Den 12 mars 1888 gick första malmtåget till Luleå. Det engelska bolaget som byggt banan kapsejsade 1889 och 1892 köpte svenska staten banan för 6,5 milj kronor. Efter byggandet av Porjus kraftverk elektrifierades banan 1922 mellan Gällivare och Luleå.Befolkningsutveckling Byggandet av malmbanan satte fart på utvecklingen. Transporterna av handelsvaror och närheten till folkrika bygder som Porsi och Vuollerim bidrog till att Murjek fick en stor betydelse och blev en trafikknutpunkt. Hantverkare av olika slag samt företagare etablerade sig i Murjek. Befolkningsökningen var omfattande, 1854 fanns här 11 personer och ökade till 148 pers år 1900. I början av 1960-talet bodde mer än 500 pers här, idag är siffran drygt 200. Murjeks
station
Under järnvägsbyggandet fanns ett provisoriskt stationshus men det första egentliga stationshuset byggdes år 1888. Före 1905 tillbyggdes huset med en övervåning, där stationsmästaren bodde. Det var vanligt att tågen stannade i Murjek över natten och de resande fick ta in på hotellet för att fortsätta tågresan nästa dag. Byggnade revs 1965 och ersattes med nuvarande stationshus. Statens lapska seminarium Statens lapska seminarium anlades 1875 i Mattisudden. Det kom till för att utbilda samiska lärare. Seminariet flyttades 1904 till Murjek. Allt eftersom behovet av samiska lärare fylldes, utvidgades seminariets uppgift till att även omfatta utbildning av lärare för mindre folk- och småskolor i lappmarksförsamlingar med svensktalande befolkning. Lärarkandidaterna fick utbildning i samiska, från 1918 endast de som utbildades till nomadlärare. Seminariet upphörde 1934. ![]() Seminariebyggnad med rektorsbostad, elevbostaden. Längst t.h. gamla folkskolan. Ca 1914. Den välbevarade seminariebyggnaden och övningsskolan inrymmer idag hembygdsföreningens matsal och cafe samt kommunens bibliotek och annan service. Källa: Stationssamhället Murjek med omnejd 1991. |